Ännu en skoldag har passerat. Gårdagen kan sammanfattas som bra, inte mer. Det blev en massa strul med Fire's vaccinationsintyg, pga att det tydligen saknades något år 2008. Fire's ägare kunde till slut intyga att han visst blivit vaccinerad och hon har nog till på onsdag på sig att försöka få tag i veterinären som vaccinerade honom. När det äntligen blev klart att jag skulle få starta så hade jag 15 min på mig att fixa hästen, mig själv och rida fram. Men med lite is i magen klarade vi oss igenom programmet trots en underbart jobbig stelhet hos honom och en rätt ofokuserad Alexandra. 70% slutade vi på och jag vann även klassen. I andra klassen var han hur fin som helst på framridningen men han blev rätt tung och jobbig väl inne i ridhuset. 72% fick jag i den klassen och kom på 2:a plats med bara ett poäng ifrån ettan. Men eftersom att det var min kära lagkamrat Sanna så deppade jag inte ihop pga det!
Nu undrar ni säkert varför jag inte tycker att det gick allt för bra? Det är nämligen så att jag bryr mig mer om hur känslan är än om poängen, är jag inte nöjd med vår insats inne på banan så spelar det liksom ingen roll om jag vinner på 75%, även om det självklart är fantastiskt kul att vinna.. Det roligaste är när det känns bra och när domaren också tycker det.

Idag efter skolan åkte jag och Amanda till gymmet och sprang på löpband, tränade bål, rygg, armar, ben, bröst osv. Det är så himla skönt efteråt!

Nu är jag döhungrig och hoppas på att maten alldeles strax är klar. Efter den ska jag ut och rida Peeron, kanske slänger in ett inlägg efter det också, om jag har något spännande att berätta dvs..